Visst spelar det roll vilken musik restaurangen spelar
Under två veckor styrdes restaurangen Out of Afrikas musik av Apra. De olika musikstilarna som spelades var jazz, klassiskt, lättlyssnat, populärmusik, kontrollerad musik – dvs. restaurangens ordinarie afrikanska rytmer och sen var det även aftnar med ingen musik. Samtliga kategorier hördes under två kvällar inom loppet av testperioden. Besökarna under Apraveckorna, måndag till lördag, var allt från åldrarna 10 till 70 år. Flest var mellan 20–39 år. När gästerna ätit upp de marockanska köttbullarna och couscousen fick de en enkät att fylla i. Bland annat skulle de sätta kryss, på en skala från 1 till 10, vilka karaktärer de tyckte Out of Africa hade.
Adjektiv som exklusiv, glad, rebellisk, feminin, billig, fridfull, tattig, maskulin, upplivande, aggressiv, modern och sensuell. Samma adjektiv fick de även kryssa i för musiken som spelades. De trehundra gästernas svar visade att de varierande genrerna av musik gav restaurangen olika omdöme när det gällde dess atmosfär. Matgästerna som varit på restaurangen tidigare tyckte att kontrollmusiken, restaurangens ordinarie musik, var till 94,4 procent lämplig för stället. Av de kunder som kom en kväll när det spelades klassik musik ur högtalarna, tyckte 46,7 procent av dem att klassiska toner passade bra. De två kvällarna, då ingen musik spelades, fredag och tisdag, fann gästerna att restaurangen var minst up-beat, uppåt. Populärmusik, onsdag och lördag, var tvärtom, mest uppåt. Jazz på en måndag och en tisdag gav restaurangen karaktärer som minst fridfull och passiv och mest upplivande och stimulerande.
Under de klassiska kvällarna, måndag och onsdag, tyckte gästerna att restaurangen var mest exklusiv och sofistikerad. Den lättsamma lyssningen, på en torsdag och lördag, gav restaurangen betyget tacky, tattig. Det var också under de kvällarna då den lättsammare musiken spelades som kunderna var minst villiga att spendera mer pengar, efter de tysta kvällarna. När det kom till hur mycket en gäst kunde tänka sig att spendera på mat och dryck var klassisk, jazz och populärmusik förknippat med kundens intentioner att spendera mest pengar på huvudmålet. De kvällarna då det var tyst ur högtalarna var de också relativt ointresserade av att spendera pengar. Då kunde de inte tänka sig att lägga mer än $17,12 (91 nok) på besöket. Därefter kom den lättsamma lyssningen, $19,67. Över tjugodollarstrecket hamnade de andra tre musikstilarna, klassiskt $20, 20, kvällarna då de spelade sin egen musik, $20,63, populärmusik $21,01 och Jazz $21,82. Även om priserna är ett par år gamla ligger restaurangen kvar på ungefär samma nivå. I Sydney tycker många att det är dyrt att betala över $15 dollar för en huvudrätt.
Nu har vi fått veta hur mycket gästerna var villiga att spendera, men hur många sedlar lade de till notan egentligen? Enligt rapporten varierade försäljningssiffrorna både från två veckor före och två veckor efter testet vilket gjorde det svårt att kartlägga huruvida den nya musiken som spelades hade påverkat beloppet som besökarna spenderat. Det var nämligen stor skillnad på försäljningssiffrorna alla dagarna över hela sexveckorsperioden. Förmodligen spelade antalet gäster större roll än musiken skriver rapportförfattaren Dr. Stephanie Wilson. När Apratestet genomfördes var försäljningen lägre på de klassiska kvällarna än jämfört med samma veckodagar före och efter testet. För populärmusikkvällarna var det likaså.
Det finns dock andra faktorer, som hur länge gästerna stannade på restaurangen, som kan ge en indikation runt förhållandet mellan musiken som spelades och försäljningssiffrorna. Enligt rapporten kan man utröna en interaktiv effekt mellan antalet drinkar och vilken musik som spelades. Den här informationen fick forskarna fram genom ett så kallat Manovasystem. När besökarna hade kryssat i att musiken var upplyftande och maskulin går detta hand i hand med mer konsumerad alkohol. Speciellt jazz producerade ett samband mellan antal drinkar och följande adjektiv: upplivande, maskulin, sofistikerad och rebellaktig. Siffrorna visar att ju mer uppåt musiken var, desto mer alkohol konsumerades. På klassiska kvällarna var det bara 11,1 procent av kunderna som drack mer än 3 glas alkohol.
När jazz, afrikanska rytmer och lättsam musik spelades drack strax över 40 procent av gästerna mer än 3 glas. Det är dock inget nytt under solen att vi blir påverkade av musik, vilket är ett av psykologernas studieområde, hur vi människor påverkas utan av att vara medvetna om det. I en studie från 1986 utförd av Ronald E. Milliman visade det sig att gäster åt fortare när snabb musik spelades och vise versa, det vill säga de åt saktare när tempot saktades ner. Vidare när den långsamma musiken spelades spenderade kunderna betydligt mer tid i restaurangen och mer pengar på alkoholhaltiga drycker.
Att det blir fart på folk när musiken är snabb och full av trummor är hovmästarinnan Catherine McConachy helt på det klara med. Det är därför hon väntar med att sätta på de tonerna tills restaurangen har stängt och personalen ska städa upp för kvällen. – När vi håller på att plocka i ordning och packa ihop då sätter vi på funkig musik som personalen kan dansa till. Det går så mycket fortare att bli klara än om vi hade fortsatt med den mer lugnare rytmen som vi spelar under kvällen, förklarar Catherine McConachy. För henne och restaurangens ägare och chefskocken Hassan M'Souli är musiken på Out of Africa otroligt viktig. De lägger ner flertalet timmar på att välja rätt musik för atmosfären. När de reste runt i Afrika och Europa i somras fyllde de på sitt musiklager. – Vi har många kunder som frågar vilken musik vi spelar, säger Catherine McConachy. Och vi letar alltid efter bra chill-out musik, som är lugn utan trummor. Trummorna får vänta till stängningsdags. De olika rytmerna har sin speciella tid och plats på Out of Africa.
Adjektiv som exklusiv, glad, rebellisk, feminin, billig, fridfull, tattig, maskulin, upplivande, aggressiv, modern och sensuell. Samma adjektiv fick de även kryssa i för musiken som spelades. De trehundra gästernas svar visade att de varierande genrerna av musik gav restaurangen olika omdöme när det gällde dess atmosfär. Matgästerna som varit på restaurangen tidigare tyckte att kontrollmusiken, restaurangens ordinarie musik, var till 94,4 procent lämplig för stället. Av de kunder som kom en kväll när det spelades klassik musik ur högtalarna, tyckte 46,7 procent av dem att klassiska toner passade bra. De två kvällarna, då ingen musik spelades, fredag och tisdag, fann gästerna att restaurangen var minst up-beat, uppåt. Populärmusik, onsdag och lördag, var tvärtom, mest uppåt. Jazz på en måndag och en tisdag gav restaurangen karaktärer som minst fridfull och passiv och mest upplivande och stimulerande.
Under de klassiska kvällarna, måndag och onsdag, tyckte gästerna att restaurangen var mest exklusiv och sofistikerad. Den lättsamma lyssningen, på en torsdag och lördag, gav restaurangen betyget tacky, tattig. Det var också under de kvällarna då den lättsammare musiken spelades som kunderna var minst villiga att spendera mer pengar, efter de tysta kvällarna. När det kom till hur mycket en gäst kunde tänka sig att spendera på mat och dryck var klassisk, jazz och populärmusik förknippat med kundens intentioner att spendera mest pengar på huvudmålet. De kvällarna då det var tyst ur högtalarna var de också relativt ointresserade av att spendera pengar. Då kunde de inte tänka sig att lägga mer än $17,12 (91 nok) på besöket. Därefter kom den lättsamma lyssningen, $19,67. Över tjugodollarstrecket hamnade de andra tre musikstilarna, klassiskt $20, 20, kvällarna då de spelade sin egen musik, $20,63, populärmusik $21,01 och Jazz $21,82. Även om priserna är ett par år gamla ligger restaurangen kvar på ungefär samma nivå. I Sydney tycker många att det är dyrt att betala över $15 dollar för en huvudrätt. Nu har vi fått veta hur mycket gästerna var villiga att spendera, men hur många sedlar lade de till notan egentligen? Enligt rapporten varierade försäljningssiffrorna både från två veckor före och två veckor efter testet vilket gjorde det svårt att kartlägga huruvida den nya musiken som spelades hade påverkat beloppet som besökarna spenderat. Det var nämligen stor skillnad på försäljningssiffrorna alla dagarna över hela sexveckorsperioden. Förmodligen spelade antalet gäster större roll än musiken skriver rapportförfattaren Dr. Stephanie Wilson. När Apratestet genomfördes var försäljningen lägre på de klassiska kvällarna än jämfört med samma veckodagar före och efter testet. För populärmusikkvällarna var det likaså.
Det finns dock andra faktorer, som hur länge gästerna stannade på restaurangen, som kan ge en indikation runt förhållandet mellan musiken som spelades och försäljningssiffrorna. Enligt rapporten kan man utröna en interaktiv effekt mellan antalet drinkar och vilken musik som spelades. Den här informationen fick forskarna fram genom ett så kallat Manovasystem. När besökarna hade kryssat i att musiken var upplyftande och maskulin går detta hand i hand med mer konsumerad alkohol. Speciellt jazz producerade ett samband mellan antal drinkar och följande adjektiv: upplivande, maskulin, sofistikerad och rebellaktig. Siffrorna visar att ju mer uppåt musiken var, desto mer alkohol konsumerades. På klassiska kvällarna var det bara 11,1 procent av kunderna som drack mer än 3 glas alkohol.
När jazz, afrikanska rytmer och lättsam musik spelades drack strax över 40 procent av gästerna mer än 3 glas. Det är dock inget nytt under solen att vi blir påverkade av musik, vilket är ett av psykologernas studieområde, hur vi människor påverkas utan av att vara medvetna om det. I en studie från 1986 utförd av Ronald E. Milliman visade det sig att gäster åt fortare när snabb musik spelades och vise versa, det vill säga de åt saktare när tempot saktades ner. Vidare när den långsamma musiken spelades spenderade kunderna betydligt mer tid i restaurangen och mer pengar på alkoholhaltiga drycker.
Att det blir fart på folk när musiken är snabb och full av trummor är hovmästarinnan Catherine McConachy helt på det klara med. Det är därför hon väntar med att sätta på de tonerna tills restaurangen har stängt och personalen ska städa upp för kvällen. – När vi håller på att plocka i ordning och packa ihop då sätter vi på funkig musik som personalen kan dansa till. Det går så mycket fortare att bli klara än om vi hade fortsatt med den mer lugnare rytmen som vi spelar under kvällen, förklarar Catherine McConachy. För henne och restaurangens ägare och chefskocken Hassan M'Souli är musiken på Out of Africa otroligt viktig. De lägger ner flertalet timmar på att välja rätt musik för atmosfären. När de reste runt i Afrika och Europa i somras fyllde de på sitt musiklager. – Vi har många kunder som frågar vilken musik vi spelar, säger Catherine McConachy. Och vi letar alltid efter bra chill-out musik, som är lugn utan trummor. Trummorna får vänta till stängningsdags. De olika rytmerna har sin speciella tid och plats på Out of Africa. 
