Fabriken som blev eksklusivt hotell

Johan Hellström, som har jobbat som framgångsrik modefotograf och har haft som mest 265 resdagar varje år, möter upp vid hotellets huvudingång och bjuder på nygräddade kanelbullar och kaffe i den gamla fabriken. Kontrasten mellan fabrikslokalen, den fina designen och doften av de nybakade bullarna är en märklig kombination.

- Familjen följde med till olika fotograferingar men när barnen skulle börja i skolan blev de mer bundna och kunde inte åka med på samma sätt. I mitten på 1990-talet gick mycket av den analoga fotograferingstekniken över till den digitala och jag var tidig med att satsa på den digitala tekniken. Tekniken gjorde det möjligt att bo var som helst men ända jobba med bilderna, berättar Johan.

Redan 1997 hade familjen skaffat sig ett sommarboende på Gotland vid sidan om den trean de hade i centrala Göteborg. Efter att familjen hade sålt sin trea och skaffat sig ett hus även i Göteborg visade det sig emellertid att huset var ett såkallad radonhus. År 1999 flyttade hela familjen till Gotland, till en liten by som heter Puttersjaus som ligger 5 mil från Visby. Huset låg på åkrarna mellan två bondgårdar och bönderna tog emot familjen på ett fint sätt. Det var dessutom dessa bönder som bidrog till att Johan och hans familj vågade satsa på sin affärsidé Furillen.

- Grundidén var att använda fabriken enbart till fotograferingar. Jag var beredd på att tappa nästan två tredjedelar av mina befintliga kunder och var tvungen att planera för framtiden. Vi renoverade fabriken i små etapper, det fanns praktiskt taget ingenting här. Efter ett tag kunde vi hyra ut lokalerna för olika fototeam.

Precis som på Ishotellet har det massmediala intresset för Furillen lett till massor med konkreta förfrågningar. Hotellet byggdes mellan 1999-2003 och har nu sammanlagt 18 rum. Projektet krävde familjens alla besparingar och även ett antal banklån. Nu ägde familjen hela industriområdet och fick dessutom ett erbjudande att få köpa resten av ön, ungefär 600 hektar av vackert naturområde. Hamnen på Furillen hade länge fungerat som en reservhamn för cementtillverkaren Cementa, men vissa bitar av allt mark som företaget ägde skulle också säljas.

- Tillsammans med Gotlands kommun ville vi se en utveckling av industriområdet medan naturområdet skulle vara intakt. Vi ville jobba för en levande landsbygd och en hållbar utveckling. Men vi fick ett överklagande av några gotlänningar om våra så kallade framtidshus, ett nytt hustyp där man kunde vara kreativ och leva samtidigt - ett framtidens boende. Överklagandet gick ända fram till Regeringsrätten och på våren 2007 trodde jag att jag skulle behöva gå tillbaka till mitt gamla jobb som fotograf. Bygglovet kom dock på sommaren och allting ordnade upp sig.

Samtliga rum på hotellet har Bang & Olufsens cd-spelare och radio, vissa har även tv och stereo från samma tillverkare. Eremitkojorna är däremot helt fria från teknik. Sängarna på hotellet kommer från Hästens och de finns även i eremitkojorna. Inredningsmässigt är det minimalistiskt, efter sina många resor tycker Johan inte om pråliga, överdekorerade utrymmen.

- Det ska vara människor som spelar huvudrollen, eller framför allt naturen. Naturen ska kunna vara närvarande. Man ska kunna se och njuta av olika nyanser av grått eller gyllene sol, beskriver han.

Eremitkojorna ligger mitt i den orörda naturen, småhus som Johan har ritat och planerat själv från början. Av de tolv planerade husen är nu fyra stycken klara. Utedassen ligger bakom husen och utsikten från husen till havet är fantastiskt.

-Det är en otrolig upplevelse att bo utan el och bekvämligheter för många. Allting handlar om enbart gästen och de fem sinnena, ingenting annat. Jag sov själv över i en av eremitkojorna i vintras och älskade det, säger Johan Hellström.

Gästerna får i regel ta med sig både ”sju sorters kakor” och enkla maträtter till kojorna. Det finns en lite kamin i varje hus som det går att värma mat eller tex. vatten för kvällsteet på. Gästerna måste ta sig ut antingen med egen maskin eller på en cykel från hotellet, bilar är bannlysta här. Planen är att även skaffa ekologiska badtunnor till husen. Johan Hellström är inte speciellt förtjust i ”troféjägare” som samlar på hotellnätter på olika ställen i världen och har löst det med prissättningen av boendet. En natt i eremitkojan kostar 5500 kronor, andra natten 2500 kronor, tredje natten 50 kronor och den fjärde går loss på hela 5 kronor.

- Nu har jag planer på att sätta upp både världens billigaste och dyraste hotellrum. Det dyraste kommer att ligga i det gamla betongtornet och det billigaste i pergolan uppe på grusberget, där kommer en natt under bar himmel i en sovsäck kosta 50 kronor, berättar Johan Hellström.

Furillens största kundgrupper är svenska och internationella turister, konferensgäster, fototeam som gärna vill ha mat tre gånger om dagen och som ofta är här i mer än vecka samt besökare som kommer hit över dagen av ren nyfikenhet. För fototeamen är det lätt att jobba här, det finns inga parkeringsproblem och det finns även rekvisita för proffsfotografer. Furillen har snabbt blivit populär bland filmare och fotografer, många biltillverkare väljer att lägga reklamfotograferingar just här. Familjen vill gärna uppmuntra kunderna till att ha picknick också och det finns över 100 cyklar här som hotellgästerna får disponera fritt och andra kan hyra för en hundring.

Tidigare fanns det ett bageri på hotellet men nu bakar personalen kaffebrödet själva och brödet kommer från det lokala bageriet. Furillen erbjuder en unik trerättersmeny varje kväll, då blir maten en bit av överraskningen - allting kommer färdigt och gästen slipper hela processen med att välja från en vanlig meny. Det är förbokning som gäller för middagarna, oftast serverar man 40 gäster och kan då ta emot tio stycken som inte har bokat.

- Det roligaste i mitt jobb är alla möten, jag har tid att umgås med våra gäster som vill ha lugn och ro. Jag har tid för samtal med folk som man kanske aldrig skulle få möjlighet att träffa. Dessutom ser Furillens framtid ljus ut, det mesta är ju löst nu, säger Johan Hellström med ett leende.