Certifiering av restaurangägaren

Först ut var restaurangkedjan Garfish. En restaurang som även är innovativ på annat håll med att utbilda sina matgäster via teveskärmen i restaurangen. Kockarna filmas live, under lunchen och kvällsmiddagen, vilket direktsänds så folk kan se sina maträtter göras i ordning. På teveskärmen visar de också, mellan kockfilmerna, fakta om fiskarna som serveras för att uppmuntra gästerna att våga sig ut på djupare och okända vatten och prova ovanliga sorters fisk som stringrocka.

Garfish ligger alltså i bräschen, både när det gäller certifiering och teknologi. Teknologisk utvecklingen ingår liksom certifieringen i handlingsplanen ”The Business of Eating Out” som lanserades i mars 2004. The Business of Eating Out har tagits fram av en styrgrupp med representanter från restaurangnäringen, läroverk och departementet för näringsliv, turism och tillgångar. När en handlingsplan arbetas fram är syftet med slutresultatet att öka tillväxten för industrigrenen genom diverse strategier.

Styrningsgruppen lade fram 31 rekommendationer som skulle implementeras, eller i alla fall påbörjas, inom tre år från mars 2004. I dagsläget är 95 procent av alla projekt inledda. Några hade kortsiktig tidsram, vilket innebar att de skulle påbörjas inom 6 månader efter lanseringen. Andra var långsiktiga med tidsfrist på 2 år och mellansiktiga med 12 månaders uppvärmingstid. Rekommendationerna är fördelade på 5 olika sektioner: bättre affärsverksamhet; utbildning, anställning och praktik; arbetslivsfrågor; marknadsföring och teknologi.

Ackrediteringen, som resulterar i certifiering av restaurangägaren, ligger under sektionen affärsverksamhet. Första ackrediteringen skedde i slutet av förra året och restaurangen som högg efter kroken först var Garfish. Att Garfish var så snabba med att certifiera sig beror på att ägaren Mark Scanlan tycker att det är viktigt för industrin att profilera sig.

– Jag tycker att vi måste ha en framtoning och om man inte engagerar sig i vad branschorganisationen erbjuder då blir det inget av det hela.

Mark Scanlan hoppas att certifieringen i framtiden ska signalera till kunderna att när hon gör entré till en certifierad restaurang lever den upp till vissa kriterier.

Det ultimata målet med ackrediteringen, enligt R&CA, är att sticka ut från alla de andra utskänkningsställena genom att hålla hög kvalitet och att ägarna är professionella restauratörer. Från kundens sida ska de få en fin upplevelse och bra mat när de dinerar på en av R&CA:s ackrediterade restauranger. Det här är framtidsplanerna, än så länge har endast 20 restauratörer blivit ackrediterade. Intresset finns dock där, branschen väntar bara på att projektet ska marknadsföras bättre till kunderna.

För att en restaurang/café ska bli ackrediterad krävs att innehavaren besitter en hotell- och ledarskapsutbildning, som resulterat i certifikatet ”Certified Professional Restaurateur”. De som inte har detta certifikat kan inte bli ackrediterade. Även här jobbar R&CA på en möjlig utbildning för sina medlemmar. Men det ligger ännu i planeringsstadiet.

Förutom att ha certifikat som professionell restauratör krävs uppgifter om organisationsnummer, det registrerade firmanamnet, försäkringar för de anställda och lokalen. Och sen kommer det kusliga för genom att bli ackrediterade godkänner restaurangen eller caféet att oannonserade hälsoinspektörer får komma förbi och granska. Innan logotypen skickas över ska engångskostnaden på 650 nok betalas.

En annan del som går hand i hand med ackrediteringen är det nypåfunna konceptet ”Savour Australia”. Under paraplyet Savour Australia ska landets restauratörer genomföra gemensamma generiska marknadskampanjer. Kampanjer som ska utbilda och öka konsumenternas medvetenhet om värdet med att äta ute. Med Savour Australia ™ beräknar R&CA att öka industrins årliga omsättning med 15 procent, från ca. 62,3 miljarder nok för 2005, till ca. 70 miljarder nok under 2008.

Restaurant & Catering Australias vd, John Hart, berättar vikten av att kunden blir mer varse om att hon får kvalitet i form av underhållning, god service och exemplarisk mat när hon äventyrar ut från sitt kök. Detta för att locka henne till att gräva djupare i plånboken när hon går ut för att äta, till såväl lyxrestauranger som enklare caféer och snabbmatsställen. Det är dock inga problem att få kunder till restauranger och caféer. Den rådande trenden är att folk äter ute oftare än bara för ett par år sedan. Problemet är att de inte spenderar mer nu, jämfört med då.

– Vi vill få dem att vara mer frikostiga vid varje restaurangbesök och för att lyckas med detta måste vi bygga upp värdet runt restaurangbesöken. Vi ska framöver erbjuda våra kunder ännu bättre mat och service, säger John Hart.

Genom att utveckla Savour Australia, tror han att det finns möjligheter för industrin att fånga upp en större del av sedlarna som spenderas på fritidsaktiviteter.

Under lanseringsperioden jobbar R&CA hårt med att få med sig industrin. Ett företag kan få betala från 62360 nok för att medverka i en av kampanjerna till 260000 nok som fastställer ett företags position i flera åtskilda marknadsföringsevenemang. Planlagt förutom reklampaketet är att utnämna diverse restaurang- och kockpriser och att publicera restaurangguider. Hela surven av evenemang ingår i handlingsplanen som restauratörer och branschorganisationen jobbar som flitiga myror med att förverkliga. Om något år får vi se hur myrstacken har vuxit till sig.