Brunt vatten kan i framtiden bli grönt hotellvatten

Och även om det kan regna ordentligt över vissa delar av kontinenten, vilka kan få upp till 1 200 millimeter med regn per år, är Australien världens torraste bebodda kontinent. Vatten är med andra ord en värdefull vara.

Sedan är det inte nog med detta, i dagarna rapporterade morgontidningen Sydney Morning Herald att växthusgaserna från delstatens kolkraftverk, som förser landet med runt 80 procent av dess energi, inte har lyckats minska sina utsläpp, utan de har ökat.

Att vi måste börja ta hand om moder jord har dock sakteligen börjat sippra ner till landet i söder, som i många år har vänt ryggen till det internationella samfundets påtryckningar om att naturen och miljön är i fara. När det kommer till turistnäringen och hotellindustrin får de direkt och indirekt hjälp av bland andra ett researchcenter, Sustainable Tourism -- Cooperative Research Centre (CRC). En del av deras insats är att finansiera forskare som arbetar på avfallslösningar för turistanläggningar i vildmarken och vid avlägsna stränder.

Doktoranden vid Queenslands University, BioMass BioEnergy (BmBe) Group, Beth Rounsefell blev sporrad till sin forskning efter hon hade varit i Europa och sett hur länderna där arbetar med sopor och vatten. Hon tycker att Australien slösar med sina resurser.

– Vi har en sådan vacker natur men vi tar inte hand om den. Det finns i dag många öppna soptippar och vi släpper ut vårt renade avloppsvatten i havet. Vatten som skulle kunna återvinnas och återanvändas.

Detta slöseri har fått doktoranden att experimentera med ett reningsverk i en mindre skala. I hennes reningsverk genomgår matavfall och människans avfall en metanjäsningsprocess och omvandlas till tre nya miljövänliga resurser. Vattnet renas till klass A, vilket kan beskrivas att vara ett rent och klart vatten utan odör, men odrickbart. Vattnet kan dock användas till att spola toaletter, tvätta bilen och även under vissa förhållanden till konstbevattning. Vidare genom den biologiska nedbrytningen framställs metangas och den sista resursen blir gödsel till marker där man inte låter grönsaker och annat ätligt växa.

Eftersom forskningstiden är begränsad till ett projekt per doktorand kommer nu en annan forskare vid samma universitet att arbeta vidare med Beth Rounsefells system, ett system som har gett goda resultat. Simon Tannocks system kommer att byggas på universitetets campus. Reningsverket kommer att pumpa runt 300 liter med avfallsvatten och matrester per dag, jämfört med 2 ½ liter som Beth Rounsefells reningsverk bearbetade. Detta är, säger biträdande professor vid BmBe, Queensland University, Bill Clarke, om än i liten skala, en viktig fortsättning. Och om allt går vägen kommer vattnet att hålla en än högre kvalitet, A , vilket innebär att inga patogener får finnas i vattnet.

– Om tre månader kan vi se de första resultaten från reningsverket och eftersom man inte tidigare har använt sig av metanjäsning i Australien för mat och mänskligt avfall för att få fram A vatten är det ett mycket aktuellt system för framtiden, säger Bill Clark.

En representant för turistnäringen tycker att systemet låter som en genial idé. Christopher Brown, vd för Tourism and Transport Forum (TTF), sade i en intervju med nyhetsbyrån AAP att om man uppmuntrar turistindustrin, särskilt hotell, att inkorporera den här uppfinningen i sin verksamhet, så skulle det hjälpa att bidra till att bygga upp Australiens mycket viktiga gröna meriter för turistnäringen.

– Alla turistställen har en skyldighet att göra sina verksamheter till ”gröna” genom att behandla sitt avfall, återvinna vatten och samla regnvatten, investera i förnyelsebar energi och återvinna allt som går att återvinna, sade Brown till AAP.

I en annan ända av kontinenten, i söder, mer exakt i delstaten Victorias huvudstad Melbourne, arbetar kommunen sedan 2005 tillsammans med 30 hotell på att göra dem mer miljövänliga. Hotellprojektet är en del av ett större miljöprojekt som går under namnet: Savings in the City, besparingar i staden, som kommer att avslutas i år.

På Holiday Inn på Flinders Street berättar hotellchefen Daniel Bucher att det var hans föregångare som brann för miljön och därför gick de med i projektet.

– Vi har investerat i nya vattenuppvärmningssystem, vilket värmer upp vattnet omedelbart. Och sen satt vi på strålmunstycken på alla vattenkranar. Vidare bytte vi ut alla glödlampor och satte de lampor som inte behövde vara tända hela tiden på timers. Sen skaffade vi en ny tvättanläggning som bara går på kallvatten, så nu använder vi mindre el eftersom vi inte värmer upp något vatten och använder mindre blek- och tvättmedel, säger hotellchefen Daniel Bucher.

Siffror som publicerades av kommunen i december förra året visade att de 30 hotellen tillsammans har lyckats att göra besparingar inom de tre uppsatta målen: avfall, vatten och el. Efter två år rapporterade kommunen att numera gör de 30 hotellens gäster av med 4,8 liter mindre avfall per gäst per natt, vilket motsvarar 2 410 ton mindre avfall per år.

Vattenbesparingar ligger på 15,3 liter per gäst per natt. Energisiffror visar att den totala energibesparingen över de senaste två åren motsvarar 24 769 ton av koldioxidutsläpp.

Nästa stora miljöframsteg i landet blir kanske att göra ”grönt” vatten av ”brunt” vatten.

Många bäckar små…

 ,

Australiens turister

Turisternas köpkraft under 2006 var 7,1 procent av landets totala BNP.
Turistindustrin anställde samma år 9,3 procent av landets totala arbetskraft.
källa: Sustainable Tourism, Cooperative Research Centre (CRC)
Information om programmet Savings in the City finns på kommunen City of Melbournes hemsida: www.melbourne.vic.gov.au

Sopor

Mat- och trädgårdsavfall utgör 47 procent av det totala avfallet som skickas till soptippar.
Australier beräknas fortfarande att vara en av de största, efter USA, avfallsproducenterna per kapita i världen. Australierna lämnar från sig 28 miljoner ton avfall varje år.
Endast 36 procent av alla glasflaskor återvinns. Endast 31 procent av all hårdplast återvinns.
källa: Sydney Morning Herald.
Snabbfakta från 2007, efter två års miljöinvesteringar och renoveringar på 200-rumshotellet Holiday Inn, Flinders Street, Melbourne.
Hotellet investerade $22 280 på att installera strålmunstycken på byggnadens samtliga vattenkranar. Detta har lett till en besparing av 6 000m3 vatten.
De har också gjort en årlig besparing på $15 000 för reducerade vatten- och avloppskostnader och på el som värmer upp vatten.
I slutet av 2007 köpte hotellet ett nytt ozontvättsystem till en kostnad av $30 000 med en återbetalningsperiod på 1 ½ år. Besparingar kommer att fås från lägre elanvändning, gas, vatten och mindre tvättarbete.
Hotellet gjorde en granskning av sin elförbrukning. Belysningen utgjorde 38,7 procent av hotellets totala elkonsumtion. För att reducera belysningsförbrukningen investerade hotellet $4 000 i lågenergiglödlampor och på att installera timers och sensorer. De nya investeringarna kommer att reducera energikostnaderna med $15 000 per år.

1 australisk dollar är värd cirka 4,98 nok. (juli 2008)